Sitter på en rutten bussjävel och ska försöka ta mig hem!
Har haft det bra i mina hemtrakter men inget är som lilla Svedala. Jag har knappt sett mammis o papsi fastän det var meningen! Jag har var dag varit hemma och vänt och sen kastat lite kläder omkring mig. Suck slår vad om att jag glömt nått.......


Sen har jag träffat mina hemtrakters favoritflickor fastän vi tappade varandra i lördags så tog vi igen det igår och fikade kungligt! Fina braiga vänner! <3



Nu ska jag återgå till min ensamma säng där hemma och min Charlie som nog är laddad och redo. Den hemska sanningen att erkänna är att det som skulle lösas nog aldrig blev löst som de borde men att prata om allt gör nog livet lite mer värt att leva, vare sig det är på egen hand, som vänner eller tillsammans i framtiden... jag ska leva med hoppet om att oavsett framtid så ska det bli bra!